Åland har under senare år drabbats av flera bakslag och länge haft en utveckling som till stora delar, sett ur ett ekonomiskt perspektiv, är bekymmersam.
Landskapets totala produktionsvärden (mätt i BNP) har de senaste åren gått ner samtidigt som omkringliggande regioner haft tillväxt. Pandemin har drabbat Ålands ekonomi hårdare.
Landskapets ekonomi visar underskott på tiotals miljoner euro per år. Det förändrade ekonomiska systemet i självstyrelselagen ställer större krav på tillväxt. Underskottstrenden måste brytas.
Kommunerna på Åland har, trots de bästa förutsättningarna med betydligt mindre kostnadsansvar än kommunerna i riket, nu alltmer börjat signalera att de har det svårt eller inte mera klarar sina ekonomier.
Sammanfattning av problembilden
• Den demografiska utvecklingen påverkar den offentliga ekonomin, befolkningen åldras.
• Den befolkningsmässiga tillväxten sker i närheten av tätorterna.
• Den inflationsjusterade BNP-nedgången är ytterst anmärkningsvärd.
• Kommunerna presterar för lite i förhållande till intäkterna i jämförelse med finländska kommuner.
• Landskapets ekonomi genererar stora underskott.
• Trots ett flertal företags goda utveckling så är den samlade bilden av tillväxten i näringslivet negativ.
Här kan du läsa hela rapporten
integrate
korrigering: efter ”En ny åländsk kommunmodell” tillsätt ”plus ‘Åtgärder för att spara pengar inom landskapsförvaltningen'”
Av tabellerna inom rapporten att döma, pandemins utifrån-chock kommit till råga på en försämring på Ålands finansiella ställning vilket hade…
Är inte denna modell ett kommunförbund (samkommun)?
Johanna, Ylva, Rebecca och Sara har biträtt arbetet som faktiskt vad gäller lösningsskisserna uppskattats för att ha en feministisk struktur:…
AXEkonomi 
Är det tänkt att rapporten kan diskuteras här?
GillaGilla
Det är fritt att kommentera rapporten här om du så önskar.
GillaGilla
Av tabellerna inom rapporten att döma, pandemins utifrån-chock kommit till råga på en försämring på Ålands finansiella ställning vilket hade börjat i 2018-19. Eftersom rapporten saknar de originella budget-siffrorna samt prognoser som gjorts i 2019 (d.v.s. före pandemins effekter kunde förutsägs) inte får vi höra huruvida vidare försämring (eller bara en fortsättning, eller kanske ens en förbättring) då förutspåddes att ske under åren 2020-22. Givits att den dåvarande regeringhens språkrör hållit på och räknade med att ömvändningen på avräckningsgrund för klumpsummans kalkylering skulle leda till förstoring av summan vid omkring 10 miljoner euro årligen var det förvånande om man då förutsåg vidare betydligt försämring i LR:s finanser.
Däremot konstaterar rapportens skrivare ”Det förändrade ekonomiska systemet i självstyrelselagen ställer större krav på tillväxt”. Samtidigt hänför till ”nytt ekonomiskt system” i tabellen ”Landskapets ekonomi” ytterligare intäkt om 28 miljoner euro under de två år 2021-22. Mycket förbryllande i brist av stödjande detaljer.
Dessutom det framstår kristallklart att pandemin haft en oproportionellt-ofördelaktiga effekt på Ålands ekonomi jämfört med fastlandets i sin helhet (ändå ojämlika effekter har naturligtvis skett olika regioner på fastlandet emellan). De sammanfattade netto effekterna av alla faktorer, som uppgår till ett underskott i fallet LR på 50 miljoner euro i 2020, må rimligt antas som att orsakas överväldigande av extra kostnader utmynnande ur pandemins härjande, d.v.s. som icke-strukturella i sin natur.
Hur skulle de – dramatiskt större samt oförutsebara – negativa effekterna av en sådan utifrån-chock kunna ses på som tillhörande samma kategorin samt krävande samma behandling som någon ur underläggande strukturella faktorer utmynnande försämring på Ålands kostnads-nivå börjande från före pandemins uppkomst, som har med den ingen sammankoppling alls?
Rapportens analys gör inget försök att skilja från varandra underskottets strukturella och icke-strukturella beståndsdelarna utan istället sammanflätar båda intill en enda ”finansierings-problem” för vilken preskriberas allmänna åtgärder. Detta låter som (förutfattade) meningar sökande efter (vagt-definierade) problem hellre än vice versa. Om trots denna allvarliga brist är förslagen övertygande blir därmed en fråga av helt subjektivt personlig bedömning.
Om det nu är värt nåt, dömar jag personligen förslagen under rubriken ”En ny åländsk kommunmodell” som mycket väl utformade samt värdiga att vidare debatteras så tidigt som möjligt, inte minst av Ålands lagting – såvida ledamöterna får att sätta politiska partiskhet samt retorik åsidan för en gångs skull.
(Var vänlig och ursäkta min dåliga svenska).
GillaGilla
korrigering:
efter ”En ny åländsk kommunmodell” tillsätt ”plus ‘Åtgärder för att spara pengar inom landskapsförvaltningen'”
GillaGilla